Man tittar ut över en strand

Analyser av olika strukturalternativ för äldreomsorgen

sep 26, 2016

De framtida utmaningarna för samhällets vård och omsorg om de äldre, som följer av den förväntade befolkningstillväxten, är välbekanta. Samtidigt vittnar den utbredda kritiken om att det finns många frågor i dagens äldreomsorg som ännu inte funnit någon tillfredställande lösning.

Detta handlar bland annat om samspelet mellan äldreomsorg och hälso- och sjukvård, anhörigas roll och stödet till de anhöriga samt den lämpligaste boendeformen för äldre som har svårt klara sina dagliga liv utan hjälp och stöd. Det finns ett behov av att analysera olika strukturalternativ för att se hur dessa frågor skall lösas i syfte att ge de äldre en god livskvalitet i livets slutskede och samtidigt utnyttja samhällets resurser på bästa sätt.

Som underlag för analyser av äldreomsorgens struktur har en simuleringsmodell tagits fram som bygger på data insamlade i befolkningsdelen av SNAC-Kungsholmen-studien åren 2001- 2007. I modellen skapas en syntetisk befolkning, som beskrivs i termer av funktionsnedsättning, ensam/samboende, hälso- och sjukvårdskonsumtion samt erhållna insatser från äldreomsorgen i ordinärt eller särskilt boende.

Modellen gör det möjligt att beräkna effekter av olika strukturförändringar i äldreomsorgen uttryckta som fördelningen av befolkningen på insats/boendeformer, sammansättningen av omsorgstagarna per insats/ boendeform och kostnader per insats/ boendeform resp. totalt.

Modellen visar att kostnaderna för äldreomsorgen vid oförändrad servicenivå och beroende på hälsoutvecklingen kommer att öka med 19-30 procent i fasta priser fram till år 2025. En ökad satsning på särskilt boende – ”mellanboende ” eller vård- och omsorgsboende – inom ramen för oförändrade totala insatser ökar kostnaderna för äldreomsorgen, men beräknas i gengäld minska kostnaderna för hälso- och sjukvården så att den sammanlagda kostnaden blir lägre.
Detta motsvarar också enligt en enkätundersökning som gjorts av Institutet för Hälsoekonomi bättre de äldres egna preferenser. Resultat belyser betydelsen av en förbättrad samordning mellan insatserna i kommun och landsting.

Senaste nyheterna

SNAC 20 års-jubileumsinternat

Forskare och datainsamlingspersonal som arbetar med the Swedish National Study on Aging and Care (SNAC) träffades på Djurönäset, Stockholm, under en tvådagars retreat den 24–25 maj 2022. Under retreaten presenterades exempel på en 20 år lång framstående...

Hög vilopuls förknippat med ökad risk för demens

Hög vilopuls hos äldre kan vara en oberoende riskfaktor för demens. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association. Eftersom vilopuls är enkelt att mäta – och kan...

Tidiga insatser kan sannolikt motverka muskelförtvining

Svagare muskler är en naturlig del av åldrandet men för vissa går försämringen snabbare än normalt, vilket är ett tillstånd som kallas sarkopeni. En ny studie från Karolinska Institutet tyder på att förstadier till sarkopeni potentiellt kan motverkas med hjälp av...

”Som deltagare i GÅS-projektet kan jag hjälpa andra…”

-Det känns bra att veta att min medverkan i GÅS-projektet kan hjälpa forskarna att förstå varför det inträffar förändringar i kroppen i samband med stigande ålder. Jag är 74 år gammal och har börjat få problem med balansen. – Övningarna som jag skulle göra på min...

Långsam gånghastighet förbättrade upptäckten av prodromal demens

Kognitiv funktionsnedsättning, ingen demens (CIND) anses vara ett risktillstånd för demens. Många äldre individer med CIND kommer dock att förbli kognitivt stabila eller till och med återgå till ett normalt kognitionstillstånd. I denna studie undersökte vi om ett test...