Den longitudinella datainsamlingen i befolkningsperspektivet avser uppföljning av hälsa, sjukdom, funktionsförmåga, sociala förhållanden och vårdbehov i en panel bestående av ett urval av äldrebefolkningen genom upprepade undersökningar, intervjuer, enkäter etc. Denna information kompletteras med olika slag av register data.
Gemensam studiedesign
De fyra områdena arbetar med en gemensam studiedesign. Inledningsvis genomfördes en s k baslinje-undersökning avseende ett urval personer boende i respektive område och i åldrarna 60, 66, 72, 78, 81, 84, 87, 90, 93 och 96 år. Dessa personer följs nu regelbundet – de yngre vart sjätte år och de äldre vart tredje. Vart sjätte år läggs en ny kohort 60-åringar och 81-åringar till studiepopulationen.
På detta sätt blir det möjligt att både följa åldrandet hos enskilda personer i skilda åldersgrupper och samhällsförhållanden och att jämföra kohorter – exempelvis med avseende på hälsoförbättringar. Genom den rika mängden av uppgifter som insamlas om varje person kan åldrandet med uppkomsten och utvecklingen av funktionshinder och vårdbehov studeras från ett flertal olika aspekter och mot en bakgrund av en mångfald tänkbara påverkande faktorer.
Planeringen av studien
Planeringen av studien genomfördes i samarbete mellan forskarna från de ingående områdena. Arbetet var inriktat på att ta fram ett gemensamt s k kärnprotokoll med identiska undersökningsvariabler. Härtill har sedan i varje område utvecklats ett tilläggsprotokoll omfattande frågor och undersökningar med inriktning på olika specifika frågeställningar man önskat fördjupa inom respektive område.
Dokument, befolkningsdelen.
Datainsamlingen
Datainsamlingen görs genom frågeformulär, intervjuer, tester och läkarunder-
sökningar. Särskild personal – läkare, sjuksköterskor, psykologer m fl – har anställts för detta arbete. Undersökningen tar sammanlagt fyra – sex timmar i anspråk per person. Samtliga huvudmän för studien har begärt och fått tillstånd att genomföra undersökningen av forskningsetisk kommitté vid Karolinska Institutet (Kungsholmen och Nordanstig) respektive Lunds universitet (Skåne och Blekinge). Undersökningen bygger på frivilligt deltagande och informerat samtycke till registrering av insamlade uppgifter.
Baslinjeundersökningen
Baslinjeundersökningen inom SNAC-studiens befolkningsdel sattes igång i samtliga områden i mars 2001 och avslutades i Blekinge och Nordanstig år 2003 samt i Skåne och Stockholm/Kungsholmen år 2004. Sammanlagt undersöktes ca 8 300 personer i de fyra områdena. För närvarande pågår bearbetning och analys av insamlade data och resultat presenteras efter hand (jfr lista publikationer)
Ålder vid baslinjen-ny
Återundersökningar
Vart 3 år kallas endast deltagare som är 78 år eller äldre tillbaka för återundersökningar. Däremot vart 6 år kallas samtliga deltagare från 60 år och uppåt tillbaka för återundersökning. Nya kohorter 60 år och 81 år gamla bjuds in vart 6 år. Även dessa kohorter erbjuds återundersökningar vart 3 respektive 6 år.
Som förberedelse för återundersökningarna har undersökningsprotokollen reviderats med bortrensning av frågor och undersökningar som inte behöver upprepas. De nytillkomna kohorterna undersöks dock med ett oförändrat protokoll. En detaljerad sammanställning av de lokala protokollen har gjorts i syfte att underlätta jämförelser och sammanläggning av data från de deltagande områdena.
Variabler
Gemensamma variabler som samlas in i de olika projekten i SNAC beskrivs i Variabelförteckningen.