SNAC-K har gjort en sammanställning av 15 publikationer publicerade under 2023 med korta sammanfattningar av resp publikation.
Original articles 2023
Concordance and Discrepancies Among 5 Creatinine-Based Equations for Assessing Estimated Glomerular Filtration Rate in Older Adults
Beridze, G., Vetrano, D. L., Marengoni, A., Dai, L., Carrero, J. J., & Calderón-Larrañaga, A. (2023). Concordance and Discrepancies Among 5 Creatinine-Based Equations for Assessing Estimated Glomerular Filtration Rate in Older Adults. JAMA network open, 6(3), e234211. https://doi.org/10.1001/jamanetworkopen.2023.4211
Syfte med studien var att jämföra de 5 mest använda kreatininbaserade eGFR-ekvationerna hos äldre vuxna, kvantifiera överensstämmelsen mellan ekvationerna samt jämföra deras diskriminerande kapacitet när det gäller 15-årig dödlighet. Vi fann att eGFR-ekvationerna inte var utbytbara vid mätning av njurfunktion och att ”Berlin Initiative Study”-ekvationen hade det bästa resultatet för att predicera mortalitet.
Association of Long-term Exposure to Air Pollution and Dementia Risk
Grande, G., Hooshmand, B., Vetrano, D. L., Smith, D., Refsum, H., Fratiglioni, L., Ljungman, P., Wu, J., Bellavia, A., Eneroth, K., Bellander, T., & Rizzuto, D. (2023). Association of Long-term Exposure to Air Pollution and Dementia Risk: The Role of Homocysteine, Methionine, and Cardiovascular Burden. Neurology, 10.1212/WNL.0000000000207656. Advance online publication. https://doi.org/10.1212/WNL.0000000000207656
Allt fler undersökningar visar att luftföroreningar ökar risken för att utveckla demens, men de biologiska mekanismerna är till stor del okända. Data från SNAC-Kungsholmen användes för att undersöka vilken roll homocystein (tHcy) och metionin har i detta samband. Högre nivåer homocystein var kopplade till starkare samband mellan luftföroreningar och demens medan högre nivåer metionin var kopplade till svagare samband.
Brain Changes and Fast Cognitive and Motor Decline in Older Adults
Grande, G., Vetrano, D. L., Kalpouzos, G., Welmer, A. K., Laukka, E. J., Marseglia, A., Fratiglioni, L., & Rizzuto, D. (2023). Brain Changes and Fast Cognitive and Motor Decline in Older Adults. The journals of gerontology. Series A, Biological sciences and medical sciences, 78(2), 326–332. https://doi.org/10.1093/gerona/glac177
Inom studien SNAC-Kungsholmen gjordes upprepade magnetkamera (MR)-undersökningar av hjärnan på 385 deltagare, där markörer för hjärnvolymer och vitsubstansintegritet bedömdes. Syftet med studien var att identifiera MR-profiler som kännetecknar personer med olika mönster av försämring av kognition och motorisk funktion. Samtidig nedgång i kognition och motorisk funktion var kopplad till snabbast förlust av hjärnvolym och snabbast ökande vitsubstansförändringar.
Association Between Late-Life Weight Change and Dementia: A Population-based Cohort Study
Guo, J., Marseglia, A., Shang, Y., Dove, A., Grande, G., Fratiglioni, L., & Xu, W. (2023). Association Between Late-Life Weight Change and Dementia: A Population-based Cohort Study. The journals of gerontology. Series A, Biological sciences and medical sciences, 78(1), 143–150. https://doi.org/10.1093/gerona/glac157
Det är oklart vilken inverkan viktförändringar sent i livet påverkar förekomsten av demens. Vi ville därför undersöka sambanden mellan ett tal för kroppsmassa (BMI) och viktförändring med demens och betydelsen av genetisk risk för Alzheimers sjukdom (APOE ɛ4) för dessa samband. Under en inledande 6 årsperiod följdes 1673 demensfria deltagare i åldern ≥60 år: de följdes därefter under ytterligare 6 år för att upptäcka nya fall av demens. Studien visade att stora viktökningar/viktminskningar ger en nästan 3 gånger högre risk
för demens, vilket kan förstärkas av förekomsten av APOE ɛ4.
Association of ischemic heart disease with long-term risk of cognitive decline and dementia: A cohort study
Imahori, Y., Vetrano, D. L., Ljungman, P., Laukka, E. J., Wu, J., Grande, G., Rizzuto, D., Fratiglioni, L., & Qiu, C. (2023). Association of ischemic heart disease with long-term risk of cognitive decline and dementia: A cohort study. Alzheimer’s & dementia : the journal of the Alzheimer’s Association, 10.1002/alz.13114. Advance online publication. https://doi.org/10.1002/alz.13114
Den oberoende och kombinerade effekten av ischemisk hjärtsjukdom och samtidigt förekomst av förmaksflimmer och hjärtsvikt på demensrisken är till stor del okänd. I denna populationsbaserade kohortstudie (SNAC-Kungsholmen) ingick 2568 demensfria deltagare i åldern ≥60 år. Undersökningarna visade att ischemisk hjärtsjukdom var kopplad till ökad risk för demens men att samtidig förekomst av förmaksflimmer eller hjärtsvikt inte ökade risken för demens eller kognitiv försämring ytterligare.
Variability in perceived burden and health trajectories among older caregivers: a population-based study in Sweden
Kirvalidze, M., Beridze, G., Wimo, A., Morin, L., & Calderón-Larrañaga, A. (2023). Variability in perceived burden and health trajectories among older caregivers: a population-based study in Sweden. Journal of epidemiology and community health, 77(2), 125–132. https://doi.org/10.1136/jech-2022-219095
I den här studien ville vi identifiera vilka undergrupper av äldre informella vårdgivare som dels upplever den största subjektiva bördan, dels har en snabbare försämring av det objektiva hälsotillståndet. Av totalt 3363 äldre deltagare i SNAC-Kungsholmen i identifierades 629 informella vårdgivare. Resultat visade att en dubbel roll (att ge och ta emot vård samtidigt), att ta hand om en make/maka, att bo i samma hushåll som vårdtagaren och att lägga fler timmar på vårdandet var förknippat med fler begränsningar i livet och större upplevd börda. Att vara kvinna och ha ett dåligt socialt nätverk var förknippat med en snabbare försämring av objektiv hälsa.
Markers of olfactory dysfunction and progression to dementia: A 12-year population-based study
Laukka, E. J., Ekström, I., Larsson, M., Grande, G., Fratiglioni, L., & Rizzuto, D. (2023). Markers of olfactory dysfunction and progression to dementia: A 12-year population-based study. Alzheimer’s & dementia : the journal of the Alzheimer’s Association, 19(7), 3019–3027. https://doi.org/10.1002/alz.12932
Syftet med studien var att utvärdera sambandet mellan luktnedsättning och demensrisk hos äldre personer. I en studie med 2473 demensfria deltagare från SNAC-K användes Sniffin sticks luktidentifieringstest för att klassificera mild (hyposmi) och svår (anosmi) luktnedsättning. Resultaten visade att särskilt anosmi var kopplad till ökad demensrisk, i synnerhet hos personer med genetisk risk för Alzheimers sjukdom.
Social Health and Cognitive Change in Old Age: Role of Brain Reserve
Marseglia, A., Kalpouzos, G., Laukka, E. J., Maddock, J., Patalay, P., Wang, H. X., Bäckman, L., Westman, E., Welmer, A. K., Dekhtyar, S., & SHARED Consortium (2023). Social Health and Cognitive Change in Old Age: Role of Brain Reserve. Annals of neurology, 93(4), 844–855. https://doi.org/10.1002/ana.26591
Målet med studien var att undersöka samspelet mellan social hälsa och hjärnans strukturella egenskaper (hjärnreserv) i förhållande till kognitiv förändring hos äldre vuxna. Inom SNAC-K följdes 368 personer under 12 år. Samtliga hade genomgått magnetisk resonanstomografi vid baslinjemätningen. Forskarna fann att både måttlig till god social hälsa och en större hjärnvolym var separat associerade med långsammare kognitiv försämring. Dessa resultat betonar vikten av social hälsa och hjärnreserv för kognitiv funktion under hela livet.
Trajectories of Physical Function and Behavioral, Psychological, and Social Well-Being in a Cohort of Swedish Older Adults
Saadeh, M., Xia, X., Verspoor, E., Welmer, A. K., Dekhtyar, S., Vetrano, D. L., Fratiglioni, L., Melis, R. J. F., & Calderón-Larrañaga, A. (2023). Trajectories of Physical Function and Behavioral, Psychological, and Social Well-Being in a Cohort of Swedish Older Adults. Innovation in aging, 7(5), igad040. https://doi.org/10.1093/geroni/igad040
Studien syftade till att kartlägga åldrandets effekter på fysisk funktion och olika aspekter av välbefinnande. Studien inkluderade 1375 deltagare i SNAC-K. Fysisk funktion och välbefinnande mättes över en 12-årsperiod. Resultaten tyder på att fysisk funktion avtar snabbare än välbefinnande, vilket kan indikera en kompensationsmekanism mot åldersrelaterad försämring.
Living Longer But Frailer? Temporal Trends in Life Expectancy and Frailty in Older Swedish Adults
Tazzeo, C., Rizzuto, D., Calderón-Larrañaga, A., Dekhtyar, S., Zucchelli, A., Xia, X., Fratiglioni, L., & Vetrano, D. L. (2023). Living longer but frailer? Temporal trends in life expectancy and frailty in older Swedish adults. The journals of gerontology. Series A, Biological sciences and medical sciences, glad212. Advance online publication. https://doi.org/10.1093/gerona/glad212
I denna studie undersöktes temporala trender i övergångar mellan skörhetstillstånd och antal år som äldre svenska personer spenderade i skört tillstånd. Forskarna följde 2941 deltagare från SNAC-K under 15 år. De identifierade tre skörhetstillstånd: robust, mild skörhet och måttlig till svår skörhet. Resultaten visade att livslängden ökade över tid, men äldre personer spenderade mer tid i skört tillstånd. Kvinnor hade lägre risk att övergå från robust till mild skörhet, men tillbringade mer tid i skört tillstånd.
Late-life depression and multimorbidity trajectories: the role of symptom complexity and severity
Triolo, F., Sjöberg, L., Calderón-Larrañaga, A., Belvederi Murri, M., Vetrano, D. L., Fratiglioni, L., & Dekhtyar, S. (2023). Late-life depression and multimorbidity trajectories: the role of symptom complexity and severity. Age and ageing, 52(2), afac315. https://doi.org/10.1093/ageing/afac315
I denna studie undersöktes hur depression på äldre dagar påverkar somatisk hälsa. Från SNAC-K analyserades 3042 demensfria deltagare (60+). Forskarna fann att svårare och subsyndromal depression var kopplade till snabbare ackumulering av somatisk multimorbiditet. Särskilt depressiva symptom i kombination med nedsatt kognition var kopplade till somatisk hälsoförändring på äldre dagar.
Association Between Concerns About Falling and Risk of Injurious Falls in Older Adults: The Role of Balance Impairment
Welmer, A. K., Frisendahl, N., Beridze, G., Trevisan, C., & Calderón-Larrañaga, A. (2023). Association Between Concerns About Falling and Risk of Injurious Falls in Older Adults: The Role of Balance Impairment. Journal of the American Medical Directors Association, S1525-8610(23)00644-8. Advance online publication. https://doi.org/10.1016/j.jamda.2023.07.015
I denna studie undersöktes i vilken utsträckning oro för att falla är förknippad med risken för skadliga fall och betydelsen av nedsatt balans i detta samband. I studien ingick 1281 deltagare från SNAC-K som följdes under fem år. Resultaten tyder på att oro för att falla kan öka risken för skadliga fall, särskilt bland yngre äldre eller de utan objektiv nedsättning av balans.
The age-dependent association of Life’s Simple 7 with transitions across cognitive states after age 60
Xia, X., Qiu, C., Rizzuto, D., Grande, G., Laukka, E. J., Fratiglioni, L., Guo, J., & Vetrano, D. L. (2023). The age-dependent association of Life’s Simple 7 with transitions across cognitive states after age 60. Journal of internal medicine, 294(2), 191–202. https://doi.org/10.1111/joim.13657
Life’s Simple 7 (LS7) syftar till att främja en optimal kardiovaskulär hälsa (CVH). Studien undersökte Life’s Simple 7 och dess påverkan på kognitiv funktion hos äldre personer. I studien följdes 2746 deltagare i SNAC-K under 15 år. Resultaten visade att en högre LS7-poäng är kopplad till en lägre risk för demens hos yngre äldre, men inte hos äldre-äldre. Bättre CVH är också relaterat till en minskad risk för övergång från normal kognition till kognitiv nedsättning och demens. Slutsatsen är att upprätthållandet av LS7-definierad optimal CVH är viktigt för yngre äldre för att skydda mot kognitiv nedsättning.
Healthy life years in old age: Swedish development 1980 -2010 according to different health indicators
Mårten Lagergren, Kristina Johnell, Pär Schön, Maria Danielsson Scandinavian Journal of Public Health, 2015, 1 -7, DOI:10.1177/1403494815605195 Förväntad livslängd med hälsa från 65 års ålder har beräknats för två hälsoindikatorer, självskattad hälsa och allmän nedsättning i funktionsförmåga (GALI), baserat på ULF-undersökningarna 1980 -2011. Resultatet visar att de under denna period tillkomna levnadsåren, 3,1 år för kvinnor och 4,0 år för män, har varit år med hälsa enligt dessa båda definitioner. Detta stöder hypotesen om uppskjuten ohälsa.
Microstructural white matter properties mediate the association between APOE and perceptual speed in very old persons without dementia
Laukka EJ, Lövdén M, Kalpouzos G, Papenberg G, Keller L, Graff C, Li TQ, Fratiglioni L, Bäckman L PLoS One 2015 e0134766 Vi lät vitsubstansintegritet mediera sambandet mellan APOE-genen och mental snabbhet. Detta ledde till att sambandet mellan dessa två variabler blev betydligt svagare. Resultaten tyder på att en möjlig orsak till varför icke-dementa äldre personer med minst en APOE E4-allel presterar sämre på test som mäter mental snabbhet är att dessa personer har långsammare förbindelser i hjärnan pga lägre vitsubstansintergitet. Läs hela artikeln här.
Horizontal and vertical targeting – a population-based comparison of public eldercare services in urban and rural areas of Sweden
Lagergren M, Fagerström C, Sjölund B-M, Berglund J, Fratiglioni L, Nordell E, von Strauss E, Wimo A, Elmståhl S. Aging Clinical and Experimental Research , maj 2015 Data från SNAC har använts för att mäta hur väl äldreomsorgen möter behoven – får de äldreomsorg som behöver den och behöver de äldreomsorg som får den? Två olika mått på behov har använts – beroende av hjälp för personliga resp. instrumentella aktiviteter för dagligt liv (PADL, IADL). Storstad och landsbygd har jämförts. Analysen visade en god träffsäkerhet för den svenska äldreomsorgen. Läs hela artikeln här
The Role of Neuroticism and Conscientiousness on Mortality Risk in Older Adults
After Child and Spouse Bereavement
Anna Bratt, Ulf Stenström & Mikael Rennemark Aging & Mental Health, 2015, 1-8 ”Att ha förlorat ett barn, en make/maka eller både ett barn och make/maka predicerade inte mortalitetsrisk hos äldre. Däremot fanns det en indirekt koppling till mortalitet som visade att ju längre tid sedan förlusten, desto mindre risk. För varje år sedan förlusten så minskade risken med ca 1 procent.” Läs hela artikeln här.