Man tittar ut över en strand

Hög vilopuls förknippat med ökad risk för demens

maj 7, 2022

Hög vilopuls hos äldre kan vara en oberoende riskfaktor för demens. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association. Eftersom vilopuls är enkelt att mäta – och kan sänkas med hjälp av motion eller medicinsk behandling – tror forskarna att måttet kan hjälpa till att identifiera personer med högre risk för demens för tidiga åtgärder.

Antalet personer som lever med demens väntas öka globalt från 55 miljoner till 139 miljoner mellan 2020 och 2050, enligt organisationen Alzheimer’s Disease International. I dag saknas botemedel men det finns stöd för att bibehållandet av en hälsosam livsstil och ett friskt hjärta kan bidra till att fördröja debuten av demens och lindra symtomen.

Bland 2 147 deltagare (60 år eller äldre och boende i Stockholm) undersökte forskarna om vilopuls var förknippat med demens och kognitiv nedsättning, oberoende av kända riskfaktorer som hjärt-kärlsjukdom.

Studien, som följde deltagarna i upp till 12 år, visade att personer med en vilopuls på 80 slag per minut eller mer hade i genomsnitt 55 procent högre risk för demens än personer med en puls på 60–69 slag per minut. Sambandet förblev signifikant efter hänsyn tagits till potentiella störfaktorer som diverse hjärt-kärlsjukdomar. Dock noterar forskarna att slutresultatet kan ha påverkats av oupptäckta hjärt-kärlhändelser och det faktum att fler deltagare med hjärt-kärlsjukdom dog under uppföljningsperioden och därigenom inte hann utveckla demens.

Läs mer om studien och flera möjliga förklaringar på sambandet mellan hög vilopuls och demens.

Senaste nyheterna

Tidiga insatser kan sannolikt motverka muskelförtvining

Svagare muskler är en naturlig del av åldrandet men för vissa går försämringen snabbare än normalt, vilket är ett tillstånd som kallas sarkopeni. En ny studie från Karolinska Institutet tyder på att förstadier till sarkopeni potentiellt kan motverkas med hjälp av...

”Som deltagare i GÅS-projektet kan jag hjälpa andra…”

-Det känns bra att veta att min medverkan i GÅS-projektet kan hjälpa forskarna att förstå varför det inträffar förändringar i kroppen i samband med stigande ålder. Jag är 74 år gammal och har börjat få problem med balansen. – Övningarna som jag skulle göra på min...

Långsam gånghastighet förbättrade upptäckten av prodromal demens

Kognitiv funktionsnedsättning, ingen demens (CIND) anses vara ett risktillstånd för demens. Många äldre individer med CIND kommer dock att förbli kognitivt stabila eller till och med återgå till ett normalt kognitionstillstånd. I denna studie undersökte vi om ett test...

Gott Åldrande i Skåne en god del av SNAC

En nypublicerad artikel i tidskriften Äldre i Centrum beskriver den skånska delen av SNAC – den svenska nationella befolkningsstudien om åldrande och vård som firar sitt stolta 20-årsjubileum. Forskningsprojektet Gott Åldrande i Skåne (GÅS) som är en del av SNAC...

Känselstörningar i benen – hur vanligt är det?

Nyexaminerad läkare William Bronge har anställts i GÅS-projektet för att ta fram ny forskningsstudie som syftar till att undersöka hur vanligt polyneuropati är. Polyneuropati är en sjukdom i flera av kroppens nerver. Den börjar oftast i benens nerver och leder till...

Ny rapport om informella insatser för personer i ordinärt boende

SNAC-projektet, Swedish National study on Aging and Care, startade år 2000 på regeringens initiativ som en del av den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken (prop. 1997/98:113). Studien syftar till att genom uppbyggnaden av longitudinella områdesdatabaser inom...