I en undersökning av personer 80 år eller äldre med konstaterad hjärtsvikt uppgav enbart en fjärdedel att de visste om sin egen hjärtsviktsdiagnos. Eftersom kännedom är en förutsättning för att hjärtsviktspecifik egenvård ska bedrivas, kan okunskap inverka menligt på hälsan, med fler kostsamma vårddagar som följd. Forskning vid Lunds universitet visar nu hur man skulle kunna komma tillrätta med problemet.

Bland de allra äldsta hjärtsviktspatienterna är det ovanligt att veta om sin diagnos. Det konstaterar Suzana Selan, sjuksköterska och forskare i geriatrisk omvårdnad vid Lunds universitet. I sin licentiatsavhandling visar Suzana Selan att denna okunskap inte beror på hög ålder, nersatt kognitiv funktion, etc, utan något helt annat:

– Det viktiga för att ha kunskap om sin hjärtsvikt ser ut att vara hur och när patienten blir informerad om sin diagnos. Det här verkar ha en större betydelse än patientens ålder och andra hjärtsviktsrelaterade faktorer, säger Suzana Selan, bilden.

Om patienten redan vid diagnosen bibringas en medvetenhet om vad hjärtsvikt innebär och får igång sin egenvård borde detta återverka på såväl ett fortsatt gott åldrande som ett minskat behov av sjukhusvård, menar Suzana Selan.

Var femte över 80 år har hjärtsvikt
Drygt var femte person i Sverige, 80 år eller äldre, har hjärtsvikt. Detta kostar samhället mycket i form av sjukhusvård. När den här kategorin patienter även uppvisar risk för näringsbrist, vilket inte är ovanligt i sammanhanget, ökar antalet dagar per år på sjukhus ytterligare. Suzana Selan konstaterar att äldre hjärtsviktspatienter med nersatt näringsstatus tillbringar nästan sex fler dagar per år på sjukhus än andra hjärtsviktspatienter. Nästan alla av dessa undernärda patienter tror dock att de får i sig tillräckligt.

– Om de äldsta gamla som diagnosticeras med hjärtsvikt även tidigt kartläggs angående näringsstatus och sömnkvalitet, skulle det vara bra. Och att information samtidigt ges om hur näringsstatus och sömn kan förbättras. För både näringsstatus och sömnkvalitet kan förbättras hos de äldsta gamla med hjärtsvikt. Och det här hjälper också upp ett gott åldrande, säger Suzana Selan.
Suzana Selans undersökning baseras på personer, 80 år eller äldre med hjärtsvikt, som deltar i det nationella forskningsprojektet om äldres hälsa och vård, vid SNAC – Blekinge.

Suzana Selans licentiatavhandling: ”Self-awareness of heart failure and hospital utilisation in the oldest old with heart failure, with a focus on nutritional status and sleep quality”, Lund universitet 2015.