Man tittar ut över en strand

Bättre hälsa för hjärtsviktspatienter med tidig information

aug 8, 2016

I en undersökning av personer 80 år eller äldre med konstaterad hjärtsvikt uppgav enbart en fjärdedel att de visste om sin egen hjärtsviktsdiagnos. Eftersom kännedom är en förutsättning för att hjärtsviktspecifik egenvård ska bedrivas, kan okunskap inverka menligt på hälsan, med fler kostsamma vårddagar som följd. Forskning vid Lunds universitet visar nu hur man skulle kunna komma tillrätta med problemet.

Bland de allra äldsta hjärtsviktspatienterna är det ovanligt att veta om sin diagnos. Det konstaterar Suzana Selan, sjuksköterska och forskare i geriatrisk omvårdnad vid Lunds universitet. I sin licentiatsavhandling visar Suzana Selan att denna okunskap inte beror på hög ålder, nersatt kognitiv funktion, etc, utan något helt annat:

Selan

– Det viktiga för att ha kunskap om sin hjärtsvikt ser ut att vara hur och när patienten blir informerad om sin diagnos. Det här verkar ha en större betydelse än patientens ålder och andra hjärtsviktsrelaterade faktorer, säger Suzana Selan, bilden.

Om patienten redan vid diagnosen bibringas en medvetenhet om vad hjärtsvikt innebär och får igång sin egenvård borde detta återverka på såväl ett fortsatt gott åldrande som ett minskat behov av sjukhusvård, menar Suzana Selan.

Var femte över 80 år har hjärtsvikt
Drygt var femte person i Sverige, 80 år eller äldre, har hjärtsvikt. Detta kostar samhället mycket i form av sjukhusvård. När den här kategorin patienter även uppvisar risk för näringsbrist, vilket inte är ovanligt i sammanhanget, ökar antalet dagar per år på sjukhus ytterligare. Suzana Selan konstaterar att äldre hjärtsviktspatienter med nersatt näringsstatus tillbringar nästan sex fler dagar per år på sjukhus än andra hjärtsviktspatienter. Nästan alla av dessa undernärda patienter tror dock att de får i sig tillräckligt.

– Om de äldsta gamla som diagnosticeras med hjärtsvikt även tidigt kartläggs angående näringsstatus och sömnkvalitet, skulle det vara bra. Och att information samtidigt ges om hur näringsstatus och sömn kan förbättras. För både näringsstatus och sömnkvalitet kan förbättras hos de äldsta gamla med hjärtsvikt. Och det här hjälper också upp ett gott åldrande, säger Suzana Selan.
Suzana Selans undersökning baseras på personer, 80 år eller äldre med hjärtsvikt, som deltar i det nationella forskningsprojektet om äldres hälsa och vård, vid SNAC – Blekinge.

Suzana Selans licentiatavhandling: ”Self-awareness of heart failure and hospital utilisation in the oldest old with heart failure, with a focus on nutritional status and sleep quality”, Lund universitet 2015.

Senaste nyheterna

Hög vilopuls förknippat med ökad risk för demens

Hög vilopuls hos äldre kan vara en oberoende riskfaktor för demens. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association. Eftersom vilopuls är enkelt att mäta – och kan...

Tidiga insatser kan sannolikt motverka muskelförtvining

Svagare muskler är en naturlig del av åldrandet men för vissa går försämringen snabbare än normalt, vilket är ett tillstånd som kallas sarkopeni. En ny studie från Karolinska Institutet tyder på att förstadier till sarkopeni potentiellt kan motverkas med hjälp av...

”Som deltagare i GÅS-projektet kan jag hjälpa andra…”

-Det känns bra att veta att min medverkan i GÅS-projektet kan hjälpa forskarna att förstå varför det inträffar förändringar i kroppen i samband med stigande ålder. Jag är 74 år gammal och har börjat få problem med balansen. – Övningarna som jag skulle göra på min...

Långsam gånghastighet förbättrade upptäckten av prodromal demens

Kognitiv funktionsnedsättning, ingen demens (CIND) anses vara ett risktillstånd för demens. Många äldre individer med CIND kommer dock att förbli kognitivt stabila eller till och med återgå till ett normalt kognitionstillstånd. I denna studie undersökte vi om ett test...

Gott Åldrande i Skåne en god del av SNAC

En nypublicerad artikel i tidskriften Äldre i Centrum beskriver den skånska delen av SNAC – den svenska nationella befolkningsstudien om åldrande och vård som firar sitt stolta 20-årsjubileum. Forskningsprojektet Gott Åldrande i Skåne (GÅS) som är en del av SNAC...

Känselstörningar i benen – hur vanligt är det?

Nyexaminerad läkare William Bronge har anställts i GÅS-projektet för att ta fram ny forskningsstudie som syftar till att undersöka hur vanligt polyneuropati är. Polyneuropati är en sjukdom i flera av kroppens nerver. Den börjar oftast i benens nerver och leder till...